Frågan kan verka befängd men är faktiskt relevant. Själva poängen med bemanningsföretag är att kringgå lagar för att kunna utnyttja arbetskraften maximalt. Om det inte vore så skulle antagligen få företag vilja anlita personal via bemanningsföretag.
Jag frågade en borgerligt lagd men seriös jurist vad han trodde om möjligheten att reglera bemanningsbranschen för att komma åt kriminalitet och skydda de anställdas intressen. Hans svar var intressant.
Han ifrågasatte inte min problembeskrivning utan ifrågasatte istället vem som skulle vilja anlita bemanningsföretag om man reglerar branschen. Han menade också att det är just det som hänt i Tyskland. Där har man försökt reglera bemanningsbranschen och resultatet är att företagen försöker hitta andra sätt att kringgå lagen och slutar anlita personal via bemanningsföretag.
Om uppgiften stämmer så är den ganska anmärkningsvärd, men samtidigt intressant. De företag som anlitar personal via bemanningsföretag är antagligen emot att man försöker städa upp och reglera branschen. De ser nog inga större problem med den utbredda kriminaliteten i bemanningsbranschen. Antagligen för att det inte drabbar dem, utan endast de som är anställda av bemanningsföretagen.
Att det skulle finnas seriösa bemanningsföretag är kanske i sig en borgerlig myt.
Jag var själv uthyrd via ett bemanningsföretag under några år i mitten på 90-talet. Den enda förhållningsregel jag minns var att jag inte skulle berätta min lön för cheferna på det företag jag var uthyrd till. Efter några månader kunde jag inte hålla mig och det visade sig att jag kostade nästan tre gånger min lön.
Jag fick 18 000 kr men de betalade cirka 55 000 kr för mig. Jag jobbade på samma ställe heltid i 8 månader. Bemanningsföretagets kostnad var en annons på arbetsförmedlingen och en kort anställningsintervju. Bemanningsfirman tjänade alltså cirka 30 000 kr på mig varje månad, för att de hade lagt ner fyra timmars arbete på att hitta mig och förmedla mig.
Den intressanta frågan är ju varför företaget jag jobbade hos var beredda att betala så mycket mer för personal som kom via ett bemanningsföretag? De visste egentligen ingenting om mig eller firman som hyrde ut mig, men de var beredda att betala hur mycket som helst bara de slapp allt ansvar.
Jag anser att hon som drev bemanningsföretaget jag var anställd av och som tjänade 30 000 kr på mitt arbete varje månad – utan att själv så mycket som lyfta ett finger – var och är kriminell. Idag har hennes företag vuxit och räknas säkert som ett av de mer seriösa i branschen.
Problemet är att denna kriminalitet legaliserades 1992 av en borgerlig regering. Det hade då varit kriminellt att bedriva sådan här verksamhet i mer än 50 år i Sverige. Ett annat problem är att socialdemokraterna hade 12 år på sig att göra något åt bemanningsbranschen och valde att inte göra något alls.
Vad är skillnaden på denna verksamhet och att varje månad kräva beskyddar pengar av ett företag utan annat skäl än att man kan göra det?
Förutom att verksamheten i sig borde vara kriminell, så lockar den också kriminella. Inte bara i Sverige utan i hela Europa är det ett växande problem med ökad kriminalitet och ökad närvaro av organiserad brottslighet inom bemanningsbranschen.
Läs mer om bemanningsföretag på Bemanningsbloggen. Läs även tidigare artiklar här på bloggen om den utbredda kriminaliteten inom bemanningsbranschen; Det kriminella kapitalet och Kriminalitet på entreprenad. Läs även dagens konflikt om Facket har ingen koll…
Problemen inom bemanningsbranschen har även uppmärksammats i vanlig press på sistone, bland annat här, här, här, här, här, här och här.
A Runbark
Syndikalism idag 